måndag 15 april 2024

Vägarkeologi i Kallebäck

 Litet vägarkeologi.

Här kommer lite mer kommentarer till mitt inlägg med det gamla flygfotot.
På det ser man ju den gamla vägen med svängen över det som idag är Kallebäcksvägen 8 och 10. Sen går ju vägen upp mot Kallebäckskälla där den gör en stor sväng åt sydväst och sen vidare upp emot det som idag är golfklubben. Dessa svängar och vägen mot golfklubben planerades redan 1910.
På den stora kartan som bifogas visas det förslag som då gjordes och som sedan i stort sett byggdes. Det upprättades av Tor Sillén, kapten i Kungliga väg och vattenbyggnadskåren och kostnadsberäknades till 33 000 kr. Av den befintliga sträckningen 2355 m behölls endast 114 meter oförändrad, övriga vägen renoverades eller byggdes om med de rödmarkerade partierna.
Sväng 2 försvann ju när man byggde den nuvarande vägen men jag kommer ihåg att man såg den när man var ute och plockade bär i skogen intill. Den syns på flygfoton från 1960.
I Bilden av Göteborg I: färgfotografier 1910-1970 av Robert Garellick, finns en bild av sväng 2 med utsikt över stan.
Där syns ett vägräcke som nog behövdes i kurvan där man kunde kana ut när det var halt.
Man kan än idag se rester av räcket i snårskogen. En kamrat Pehr Gärdhagen har tagit bilderna nyligen. Han bodde i sin ungdom i experimenthusen alldeles nedanför kurvan. De kallas idag för Däckshusen. Jag vet inte exakt när denna svängen kopplades loss och den nya vägen byggdes, men det borde varit på 40 talet.






fredag 11 december 2020

Striden om källorna i Kallebäck

 

Inspirerad av ett inlägg om Vattenreservoaren i Kallebäck på FB tänkte jag berätta om det privata ”Vattentornet” ett stenkast från Stadens vattenreservoar som ju samlade upp vattnet från Kallebäcks källa.  Under slutet av 1800 talet ville Lyckholms bryggeri säkra vattentillgången för Bryggeriet i Wilhelmsdal som fabriken kallades. Kommunen ville nämligen inte teckna leveransavtal längre än tre månader i taget. Man köpte därför 1891 mark i anslutning till Kallebäcks källa av bönderna på Kallebäck Mellangården och Kallebäcks Sörgård. Totalt ca 25.000 kvm.

Efter provborrningar visade det sig att fint vatten fanns att få. Man byggde då en ledning direkt från pumphuset till bryggeriet. Sen byggde man en cistern och en vaktmästarbostad. Området kallades Brunnsbo och så även bostaden.  Göteborgs Stad påstod dock efter några år att Lyckholms tog vatten från Kallebäckskällan och stämde Lyckholms Bryggeri. Efter ett antal år av överklaganden i olika instanser föll domen i Vattendomstolen till Lyckholms fördel 1897, och man kunde fortsätta ta vatten. Kommunen har dock fortsatt att hävda sin ståndpunkt, så 1948 begärde man överprövning. Först 1952 kunde staden och Pripp & Lyckholm komma överens.  Man kan läsa om detta dels i Lyckholms jubileumsbok från 1931 då man fyllde 50 år och dels i en bok som heter ”Källorna i Kallebäck” utgiven av Prippsbryggerier 1975 då man invigde Bryggeriet i Högsbo och drog en egen ledning med Kallebäcksvatten dit. Diam 200 mm i rostfritt stål. Boken beskriver i detalj alla rättegångar och turer runt källorna. Ganska intressant läsning.


Vaktbostaden som visas på annan bild borde man komma ihåg då den låg i backen lite ovanför Kallebäcks källa utefter landsvägen. Den fanns kvar så sent som i början av 60 talet kan man se på en flygbild. Huset revs när vägen breddades. Jag kan dock inte komma ihåg cisternerna man ser på den andra bilden.  Däremot har jag mycket bra minnen av söndagsutflykter vi gjorde med föräldrarna då vi kröp under granhäcken som omgav själva brunnshuset. Se kartan. Pappa hade ett primuskök och kokade kaffe på det fina vattnet som rann fram ur ett litet rör. Vi pojkar fick smörgåsar och nygjord saft. Det var alltid lite spännande att sitta därinne omgiven av granhäcken.

En sak jag undrar över är ju om man idag kan se några spår av den gamla landsvägen som slingrade sig upp förbi cisternerna. Jag kommer ihåg att det var lite märkligt att det fanns en vägbit mitt ute i skogen. Ni som bor i Kallebäck ge er ut och leta.


 


måndag 17 augusti 2020

Var badade man då man bodde i Kallebäck

Var badade man då  man bodde i Kallebäck på 50-60 talet?

Fick riktigt nostalgiska sommarvibbar då jag cyklade runt Rådasjön för en vecka sen. Det var hit man tog Mölnlyckebussen eller i bland cyklade för att få lite svalka varma sommardagar i slutet av femtio eller  början av sextiotalet. På den tiden var det förbjudet att bada i Delsjön och Långvattnet som låg lite närmare. 
Bussen stannade vid en campingplats och sportstugeområde och man gick genom skogen ner till sjön. 
M3CF+G2 Mölnlycke (Pluskod för att se läget Google maps)
Viken har i dag mer vass än vad jag kommer ihåg annars är det sig likt förutom att att camping nu är förbjuden. Det gällde att inte missa bussen tillbaka då dom inte gick så ofta. Bilden är tagen på Heden och det stod Benareby eller Mölnlycke på dom som vi tog. 
  















Som tur var hade man badbyxor med sig så man kunde ta ett dopp i sjön igen efter sextio år. 

onsdag 13 maj 2020

Vi som trodde vi bodde i Kallebäck

Till alla som trodde de bodde i Kallebäck
Det har ju diskuterats om namnet och vilka som kan vara med i denna trevliga grupp.  Vi som bodde i Kallebäck var väl det första namnet om jag inte minns fel vilket jag säkert gör.
Nåväl vad jag vill säga är att alla som bodde på Omvägen och trodde de bodde i Kallebäck på femtio och sextiotalet i själva verket bodde i Skår.  Stadsdelen Skår fick sitt namn av gårdarna Västra och Östra Skår och Kallebäck naturligtvis av Kallebäck Nordgården, Kallebäck Mellan gården och Kallebäck Sörgården. Gränsen mellan Västra Skår och Kallebäck Nordgården gick i princip där Omvägen 3 nu ligger, rakt igenom huset på längden. En gräns som man faktiskt kunde se i verkligheten fram till våra dagar.  Se flygfoto från 60 talet nedan


På illustrationen till stadsplanekartan från 1947 ser man fortfarande den gamla gränsen.  Så när Omvägen 1-9 byggdes fick de husen fastighetsbeteckningarna 51 51; 01 Bitbocken där 51 står för stadsdelen Skår. Så då låg stadsdelsgränsen mellan Skår och Kallebäck låg i Kallebäcksvägen.   En intressant sak som man ser på denna karta är planerna på att dra ut spårväg till Kallebäck via St Sigfridsgatan.

Den ekonomiska kartan från 1935-1945 visar också den gamla gränsen i form av odlingsbar mark


På en kart blad över Göteborg från 1921 -1923 syns även här gränsen mellan stadsdelarna och gårdarnas ägor tydligt.


I en utredning över Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg ligger gränsen mellan Skår och Kallebäck  i Kallebäcksvägen och gör en utstickare söderut vid det som tidigare var kolonilotter och nu är bebyggt med punkthusen Smörgatan 102-106 och Kallebäcksvägen 17-19.

I boken Göteborgs Gatunamn från 2000 står det så här om Omvägen och Kallebäcksvägen
”Omvägen Skår 1947. Syftar på gatans form. Den går i en halvcirkel.” och
”Kallebäcksvägen Skår, Kallebäck 1932.Huvudgata i stadsdelen Kallebäck , genom hemmanen Kallebäck som givit stadsdelen dess namn…”
Så Omvägen räknas här till Skår och Kallebäcksvägen ligger på gränsen.
Ett annat ”bevis” för att vi bodde i Skår var ju att flera av grabbarna som bodde på Omvägen var med och bildade fotbollslaget Skårs BK, så de var i alla fall medvetna om att de bodde i Skår. Historieskrivning om Skårs Bk hade varit kul att läsa men det kanske finns i den kökkenmödding som kallas Facebook.
Men ni som trodde ni bodde i Kallebäck , skulle det händelsevis vara några fler än Conny som bor kvar, så bodde ni alltså i Skår men i samband med Stadelsnämndernas införande överfördes Omvägen husen till Kallebäck så det måste kännas skönt att äntligen få vara Kallebäckare på riktigt.   Eller invånare i Primärområde 204,  basområde 01 som det också betecknas.


söndag 27 oktober 2019

Kallebäck-Omvägen-Skår



Den 8 juli 1952 står Lars Pettersson 9 år och tittar ut över Omvägen.  Lars bor då på Omvägen 1 b , andra våningen till vänster med sin  mamma  Märta och sin pappa Knut som tagit bilden. 
Om Bilden. 
Ont om bilar, en syns vid 9:an annars är det tomt på gatorna.
Gott om sandlådor var det dock. Varje gård har två sandlådor. Mellan 1:an och 3:an och 5:an och 7:an ser man även lekbåtarna som sedan togs bort.
2:an är inte färdigbyggd ännu.
I ”Lilleskogen” eller Bleket (varför heter det så?) ser man odlingarna som fanns i östersluttningen.  Och på vänstra toppen ligger Duvslaget.  Har för mig att nedanför duvslaget i dungen låg ett litet hus som var inhägnat.  Sen ser man husen i ändan av August Strindbergsgatan som Peo Alfredsson skrivit om.  På gamla kartor kallas även detta område Skårs Kulle,
Ännu längre bort kan man från vänster se Tändsticksfabriken och Levanten, Örgryte koloniträdgårdar och Buråsskolan. Lars ser även Örgryte Ålderdomshem där hans mamma skulle bo de sista 20 åren av sitt liv, starkt dement.
Originalfotot är 29x30 cm med fin skärpa som är beställt på Stadsmuseet av min bror Peo
Om fotografen.
Knut Pettersson var en hängiven amatörfotograf som for omkring i staden med sin rödbruna Husqvarna och fotograferade. Sedan framkallade han bilderna i sin egehändigt byggda framkallningsutrustning i badrummet. ( Tommy Olsson och jag byggde var sin kontaktkopieringsapparat efter instruktioner från Knut. ) Knut deltog i många amatörfotograftävlingar och vann åtskilliga.  Många av de foton som man kan finna angående Kallebäck i Stadsmuseets databas Carlotta har Knut tagit.  Efter det att Knut gått bort lämnades Knuts stora negativsamling in till Stadsmuseet.  Mer än 450 negativ finns där.  
Om Lars Pettersson.
När vi flyttade till Kallebäck  1952 el 1953 var jag 5 år och Lars 10 år. Lars var en hygglig grabb som tog hand om de som var yngre. Han var en fena på att bygga pilbågar och kallades av de andra grabbarna i hans årgång för ”Bågis”.  När Lars blev ca 16-17 år så började han på jularna vara tomte hos familjen Lyxell i lägenheten ovanför. Det höll han på med så länge Mats trodde på tomten, vilket var länge.   Lars utbildade sig så småningom till ingenjör och fick jobb på Alfa Laval i Finspång.  Sen sadlade han om och utbildade sig till läkare. Tyvärr så dog han 1981 i cancer alldeles efter han var färdigutbildad.  Föräldrarna var förkrossade och Knut slutade att fotografera och dog 80 år gammal 1983. Mamman Märta dog på Örgrytehemmet 1991 87 år gammal.  Tragiskt slut för denna fina familj.